Projektarbetet laborera mera

Hej! Du har klickat dig in på laborera mera hemsida, som är en del av ett gymnasialt projektarbete. Syftet med denna hemsida är att göra Dig intresserad av kemi.

Vi som driver laborera mera heter Mattias Hult och Sofia Felding. Vi går tredje året Bladins gymansium med naturvetenskaplig inriktning. Under läsåret 09-10 jobbar vi med vårt projekt och denna hemsidan.

Ursprungsidéen till laborera mera kläcktes redan under sommarlovet 2009. Tanken på ett praktiskt arbete lockade och vi ville bygga något som var inspirerande och utbildande. Valet av en kemisk inriktning fall sig naturligt då vi båda tycker ämnet är intressant. Frågeställningen som vi har till projektet, och hoppas kunna besvara i april då projektet ska bedömmas och utvärderas, är:

Kan vi öka intresset för kemi genom att använda vår hemsida att förmedla klassiska kunskaper på?

Viktigt!
Innan du börjar laborera ber vi dig läsa igenom avsnittet säkerhet. Där går vi igenom hur du på ett säkert sätt utför laborationer och dessutom ger dig små kemiska tips.

Kom i kontakt med laborera mera

Vill du veta mer om projektet? Har du frågor angående någon laboration? Vill du komma i kontakt med oss?

E-mail:

[email protected]
[email protected]

Telefonnummer till Bladins växel:

040-30 08 85

Adress till Bladins:


Bladins Gymnasium
Nordlinds väg 86
217 48 Malmö



Riskbedömningar

Arbetsmiljöverket har sammanställt en artikel som behandlar den juridiska delen av skol-laborationer, men som också ger råd angående hur man ska gå till väga på bästa sätt. Detta är en utmärkt hjälp till både elever och lärare, och deras råd rekommenderas starkt.

Du finner dem på följande länk:
http://www.av.se/teman/skolan/iskolan/kemilaborationer.aspx


Vad ett laboratorium bör innehålla

Säkerheten i lokalen är ofta minst lika viktig som ditt eget sunda förnuft och riskmedvetande. Ett väl utrustat laboratorium bör innehålla:

·         Dusch

·         Ögondusch

·         Brandsläckare & brandfilt

·         Tvål och papper

·         Tillgång till vatten

Dessutom ska det tydligt framgå (t.ex. genom skyltning), hur säkerhetsverktygen ska användas, såväl som möjliga nödutgångar.


Skum-ormen

Svårighetsgrad: I
Lämpar sig för: Lärardemonstration
Kräver labbvana och ska inte utföras hemma

En till synes stabil blandning skjuter i höjden, och sprider ut sig lik en orm. Väldigt coolt och effektfullt, men varför sker det?

Vad ska du ha på dig?

Skyddsglasögon
Skyddande handskar
Labbrock

Laborationen ska helst utföras i dragskåp.

Material:

Ett avlångt glasrör
Kaliumjodid
Väteperoxid
Diskmedel
Skyddande underlag. Vi använde oss utav ett plastfat med kanter.

Såhär gör du:

Gör en lösning av diskmedel och väteperoxid. Mängden beror på storleken på röret ni gör den i, men vi kan rekommendera ca. 5 ml diskmedel till 25 ml väteperoxid till ett 250 ml rör. Rör glasröret i en cirkulär rörelse så att blandningen rörs om. Tillsätt sedan ungefär 1 krm kaliumjodid. Observera att reaktionen startar omedelbart.

Laborationen måste utföras på ett skyddande underlag eftersom jod kan orska fula fläckar. Jod kan även vara irriterande för ögon och näsa, så det är bra om labben utförs i ett dragskåp.

Lycka till!

Klicka här för att se våra bilder och läsa om vårt resultat från laborationen.


Den brinnande sedeln

Svårighetsgrad: III
Lämpar sig för: Lärardemonstration
Kräver lite labbvana, (Genomför inte detta hemma)

Sedeln brinner klart och tydligt, men den tycks inte ta någon skada av det.

Vad ska du ha på dig?

Skyddsglasögon
Värmetåliga handskar

Material:

T-röd
Vatten
Skål
Tång
Tändstickor

Såhär gör du:

Blanda en lösning bestående av: 62 ml T-röd och 38 ml vatten. Doppa sedeln i lösningen, och se till att hela sedeln är genomvåt. Låt den droppa av i några sekunder innan den tänds på. Medan den brinner, se till att snurra den hela tiden.

Lycka till!

Klicka här för att se våra bilder och läsa om vårt resultat från laborationen.


Resultat: skumormen




Notra att ingen reaktion sker förrän kadiumjodidet hälls i





Förklaring till experimentet: 

När kaliumjodiden tillsätts till lösningen reagerar den med väteperoxiden. Väteperoxiden sönderfaller då i vatten och syre. Efter som syrgas som namnet antyder är en gas, kommer den precis som alla andra gaser att söka sig åt alla möjliga håll. På grund av glasröret som reaktionen sker i kan den bara förflytta sig uppåt, och när den gör det tar den med sig resten av lösningen som framstår som en skumartad massa.


Resultat: brinnande sedeln



Det är viktigt att du ha värmeskyddande hanskar när du labbar med eld! Börjar det brinna i sedlen är det även bra att ha ett grytlock att kväva elden med.


Se till att doppa sedlen noga. Det är vätskan som både får sedeln att brinna, men som också skyddar den från att ta skada av elden.



Stora lågor slår ut från sedlen men vi lovar: du kommer fortfarande kunna handla med den!


Doppar du inte sedlen ordentligt i t-röd lösningen kommer den se ut såhär efter du satt eld på den.

Förklaring till experimentet:

Nyckeln till att lyckas med det här experimentet är exakt rätt blandning av etanol (T-röd) och vatten. Om man har rätt lösning kommer elden ifrån den brinnande etanolen att torka ut allt vatten, samtidigt som det själv brinner bort. Resultatet blir då en helt oförstörd, torr sedel som fortfarande fungerar utmärkt att betala med.

Om man däremot inte har rätt blandning, har man antingen för mycket eller för lite vatten. När det inte finns tillgång till tillräckligt med vatten kommer värmeenergin från lågorna att först torka ut sedeln, men sedan fortsätta verka genom att bränna upp den. Motsatsen sker om man har för mycket vatten. Då kommer sedeln inte alls fatta eld, eller fortsätta att vara genomblöt efter en kort låga.

Det är viktigt att snurra sedeln medan man utför experimentet, för att värmen ska fördelas och torka sedeln jämt, annars är det lätt hänt att en sida av sedeln brinner upp, medan den andra fortfarande är våt.


Resultat: Fingeravtryck II

Vad är det som händer?

Förklaringen till denna laboration är mycket enkel: det är färgpartiklarna som fastnar på fettet i fingeravtrycket. Denna metoden är  den vanligaste för att framkalla fingeravtryck, även professionellt.
Hade du svårt att framkalla dina fingeravtryck kan du nästa gång prova att gnugga ett finger mellan ögonbrynen. Då fettas fingret en smula.



Här borstar vi rödpulver på en fösterruta. Två avtryck har redan trädit fram.




Fingeravtryck på en bit tejp som placerats på en pappersbit.


Denna laborationen är både enkel och rolig att göra. Dessvärre kan rödpulvret kan i vissa fall vara svårt att få tag på och måste ibland specialbeställas.

Fingeravtryck II

Svårighetsgrad: I
Lämpar sig för: åk 6+
Kräver ingen labvana

Att lyfta fram fingeravtryck från ytor är ett sätt att avslöja skurkar. Den här metoden lämpar sig för avtryck gjorda på bl a plast, fönster, träytor och dörrar. 

Vad ska du ha på dig?


Skyddsglasögon

Material:

Rödpulver
Pensel
Tejp

Såhär gör du:

Gnugga din tumme mot pannan och gör ett avtryck på t ex ett fönster eller en whiteboardtavla i laborationssalen. Doppa penslen i rödpulver och dutta försiktigt på fingeravtrycket som kommer att träda fram. För att "spara" fingeravtrycket - sätt en lång tejpbit mot fingeravtrycket och vik sedan tejpen dubbel.

Lycka till!

Klicka här för att se våra bilder och läsa om vårt resultat från laborationen.

Syror och baser - med rödkål!?

Svårighetsgrad: I
Lämpar sig för: åk 7 +
Kräver ingen labvana

Visste du att rödkål innehåller ett färgämne som reagerar om ett ämne är surt eller basiskt? Tack vare det kan du på ett enkelt sätt ta reda på pH-värdet på läsk, saltsyra, citron eller blåbärssaft. Det fungerar såklart även på okända kemikalier som du är nyfiken på.


Vad ska du ha på dig?


Laborationen kan göras ofarlig men även då är det bra om du använder labrock eftersom rödkålssaft kan fläcka dina kläder. Använder du dig av kemikalier ska du ha på dig labrock och skyddsglasögon.

Material:

En burk rödkål
Sil
En stor bägare
Flera små bägare
Pipetter

Ämnen som ska testas
ex sockerdricka, citronsaft, apelsin, te, saltsyra, destillerat vatten, natriumkarbonat osv.

Såhär gör du:

Sila bort rödkålen och häll rödkålssaften i den stora bägaren. De ämnen du vill testa pH-värde på häller du upp i varsin bägare. Tillsätt 5-10 droppar rödkålssaft till varje liten bägare med hjälp utav en pipett. Rör runt.

Lycka till!


Klicka här för att se våra bilder och läsa om vårt resultat från laborationen.

Hur man skriver en labrapport

Väljer du att läsa naturvetenskapligtprogram kommer du att skriva många labrapporter under din gymnasietid. Det är lite knepigt i början men man får snabbt kläm på det. Här är laborera mera's guide. Kom ihåg: övning ger färdighet.

Titel

En titel som beskriver laborationen

Inledning

Inledningen ska sammanfatta hela laborationen. Tanken är att läsaren av laborationsrapporten ska förstå vad rapporten handlar om när han eller hon läser inledningen. Inledningen skrivs ofta sist, när du skrivit klart laborationsrapporten.

(Hypotes)

Tror du dig veta vad som kommer ske i laborationen? Skriv då ner en eller två meningar om din gissning.

Material

All utrustning och kemikalier du har använt dig utav i laborationen.

Metod- utförande
Hur gick du tillväga när du utförde laborationen? Beskriv utförandet.

Resultat
Vad fick du för resultat? Fick du det resultat du väntade dig? Hade du en hypotes ska du besvara den nu.

Tänk på att även en misslyckad laboration är ett resultat. Skriv upp det som du tror är orsaken till att laborationen inte lyckades, de såkallade felkällorna. Mätte du inte kemikalierna särskilt noggrant? Var du slarvig med att följa laborationsanvisningarna?

Diskussion
Tror du att det du har lärt dig av laborationen kan användas i verkliga livet? Diskutera isåfall var. Har du några åsikter om utförandet eller gruppen?

Resultat: rödkålsindikatorn

Det färgämnen som rödkålen innehåller heter antocyaniner. Antocyaniner finns i växternas cellsaft och färgar växten. Har du någonsin undrat varför löven blir röda om hösten eller varför blåbär är just blå? Då är antocyaniner svaret.

Antocyaniner blir röda i sur lösning, violetta i nära neutral lösning och blå i basisk. Dessutom bildas en gul färg i starkare basisk lösning när färgämnet bryts ned. Rödkål ger ingen exakt pH bestämning, men en uppskattning om hur surt eller basiskt ett ämne är.

Färgämnena som färgar vätskorna bryts ner efter ett tag, speciellt vid starka koncentrationer. Det resulterar i att färgen bleknar så var snabb och ta ett foto.




Medsols från lila-lösning till vänster: pH ca 8 (natrium----), pH ca 7 (vatten), pH ca 4 (citronsyra), pH ca 2 (saltsyra), ph ca 12 (natrium---)

.
Från vänster: kranvatten med koksalt, kranvatten, destvatten. Ser ni nyansskillnaderna?




från vänster: pressad apelsin, tvättmedel löst i vatten, pressad citron. 

Farosymboler

Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) håller just nu på att verkställa ett nytt system för märkning av kemikalier, som ska gälla i hela EU. Det lär dock ta ett tag innan detta blir svensk standard, så för tillfället är det bäst att ha de gamla vanliga ikonerna som måttstock.

Eftersom kemikalier oftast kan vara direkt farliga vid oförsiktig eller felaktig användning finns det ett utarbetat system för att snabbt avgöra risker. Farosymboler kallas de klart orangea ikonerna, som alla beskriver egenskaper som ämnet i fråga har. Ha alltid dessa i åtanke när du arbetar i ett laboratorium, och vidtag åtgärder för att förhindra olyckor.

  
Måttligt häsloskadlig (V)
Måttligt hälsoskadliga produkter kan ge skador vid kontakt med stora mängder av ämnet/beredningen.

  
Frätande (C)
Frätande produkter som kan ge smärtsamma eller svårläkta sår. Anger även produkter med starkt korrosiva egenskaper

  
Giftig (T) / (T+)
Giftiga produkter som kan orsaka förgiftningar redan i små mängder. Var noga med att inte andas in eller smaka på kemikalier med denna märkning.


  
Explosivt (E)
Produkter med denna symbol som kan reagera explosivt och därigenom orsaka personskador och materiell förödelse. Ha alltid en lärare som övervakar när du laborerar med explosiva ämnen! 

  
Brandfarligt (F) / (F+)
Produkter som har denna märkning har låg flampunkt. Det betyder att de kan lätt fatta eld, ibland även självantända. Öppen eld får inte förekomma i närheten av förpackningar med dessa produkter.

  
Oxiderande (O)
Oxiderande ämnen kan reagera häftigt med brännbara ämnen.

  
Miljöfarligt (N)
Rena ämnen som kan skada vattenmiljön eller annan miljö. Ämnet får inte kastas med de vanliga soporna. Symbolen används ej för beredningar.

  
Irriterande (Xi) / (Xn)
Irriterande produkter kan orsaka allergiska besvär, rodnad eller sveda. Har du astma eller andra problem med luftvägarna ska du vara försiktig när du hanterar dessa ämnen. Symbolen kan även stå för att kemikalien är hälsoskadlig.

Bilder och text publicerade med tillståd från Umeå universitet.


Resultat från laboration: fingeravtryck I


Såhär ser uppställningen till fingeravtryckslaborationen ut. Det är viktigt att den sker i ett dragskåp och att en lärare övervakar experimentet.


När jod värms upp utvecklar det en giftig gas med vacker färg. "Se, men inte röra" är en nyckelfras i denna laborationen.



Såhär ser våra färdiga fingeravtryck ut! Undvik att ta på fingeravtrycken. Om du vill studera dem närmare bör du använda en tång.

Obs. Jodet bleknar efter ett tag. Vill du bevara fingeravtrycken måste du plasta in dem med tejp.

Vad är det som har hänt?
När du rör ett föremål lämnar du rester av fett, svett och salter efter dig. Denna fingeravtrycksmetod bygger på att joden reagerar med fettet i fingeravtrycket. Jodångor tränger in i fingeravtrycket och reaktionsprodukten (det synliga fingeravtrycket) blir brun.
Är du intresserad av att få reda på hur du ska läsa av dina finger av tryck? Klicka då här. (Sidan är på engelska)

RSS 2.0